ok så det här kommer låta som att jag skryter men jag lovar att det är tvärtom. 400 leetcode-problem. fyra månader. jag hade ett kalkylark med kolumner för topic tag, solve time, first attempt yes or no, och jag färgkodade hela grejen grön när jag fick en rätt. 85 procents acceptance rate på mediums. jag brukade öppna det före jobbet och bara titta på det vilket när jag skriver det nu får mig att inse hur helt från vettet det var lol. tog examen 2024, hemsk marknad, Blind och reddit skrek båda 300 till 500 minimum för vilket FAANG-offer som helst. jag överskjuter alltid mål så 400 fick det bli. två mediums före jobbet varje dag, en hard efter middagen, allt loggat.
månad tre låg jag runt 280 och stressade. passerade 400 i slutet av månad fyra och morgonen för min Google-onsite satt jag där och tittade på 400 gröna rader och tänkte ingen chans att jag failar det här. totalt självförtroende. vanföreställnings-självförtroende egentligen.
sen sms:ar Marcus mig typ tre dagar efter mitt avslag. säger att han kom in på Meta. jag säger grattis hur många gjorde du. han säger 150. jag la mobilen med skärmen nedåt på köksbänken och sms:ade inte tillbaka på två hela dagar för jag visste inte vad jag skulle säga. gjorde tre gånger hans antal, fick avslag, och den här snubben är på väg till Menlo Park. jag känner fortfarande dåligt samvete för att jag ghostade honom ärligt talat, han förtjänade inte det, jag var bara på en riktigt mörk plats över det.
avslagsmejlet sa "strong on coding fundamentals but could not extend solutions past the initial approach." recruiter-vänner har sedan dess sagt vad det betyder på vanlig engelska. han löste skolboksversionen fint och frös helt när vi ändrade en enda constraint. en.
phone screen var fin. sliding window, fångade ett edge case, åtta minuter, whatever den delen spelar ingen roll. runda ett grafproblem, fine. runda två är den som förstörde allt och jag måste förklara exakt vad som hände eftersom det ändrade hur jag tänker på allt det här. tree-fråga. kände igen den från något jag löste typ en vecka tidigare så jag skrev koden snabbt, hade det där lilla leendet i ansiktet, intervjuaren såg det säkert också. sen säger hon ok cool nu har ditt träd en miljard noder och inget av det får plats i minnet.
min hjärna låste sig. satt där och blev varm i ansiktet och stirrade på kod jag skrivit trettio sekunder tidigare och plötsligt kunde jag inte ens förklara den för mig själv. genom fyra hundra problem på det där vackra kalkylarket tänkte jag aldrig en enda gång, inte en enda gång, på vad som händer när data inte får plats i RAM. leetcode-domaren antar att allt får plats. alltid. varje enskilt problem. jag tränade i fyra månader på det antagandet och Google ställde den ena frågan leetcode aldrig gör och jag hade ingenting lol.
till slut ringde jag Marcus efter att ha ghostat honom och det samtalet ändrade ärligt talat allt. han löste bara kanske 50 unika problem. femtio. men han gick aldrig vidare från dem. löste det med en array sen blir inputen en stream sen behöver du concurrent access sen byter du från att optimera tid till att optimera minne. samma femtio problem muterade om och om igen tills han kunde hantera vad som än kastades på honom. han sa att han hittade någon blogg som gick igenom typ 200 FAANG-intervjurecaps och den stora lärdomen var att intervjuare ändrar dina constraints mitt i problemet i ungefär 80 procent av rundorna. follow-up-frågor. grejen jag gjorde noll träning på genom alla 400 av mina leetcode-lösningar. bokstavligen noll. löste den, grön check, scrollade till nästa. som att träna för en fight genom att slå på en säck som inte kan slå tillbaka och sen undra varför en riktig person golvar dig direkt.
Jake kom in på Google med ungefär 180. en annan kompis gjorde 120 men la en hel månad på system design och behavioral-grejer. jag gjorde 400 och fick avslagsmejlet. det finns ingen korrelation mellan rått antal och om du klarar det när du väl är över kanske hundra som gjorts ordentligt, då blir det något helt annat än vad reddit får dig att tro.
slutade göra nya problem efter det samtalet. drog ut 50 från min lösta lista och Marcus hoppade på zoom med mig två gånger i veckan och slaktade mig fullständigt. minnet är begränsat nu vad gör du. det här måste köras över tre regioner vad ändras. dubletter överallt och din kod antog unika värden. jag fortsatte misslyckas på saker jag hade gröna checkmarks på vilket var genuint förödmjukande den första veckan men det är tydligen hela poängen. pressade också in två veckor system design som jag helt hoppade över under grindet eftersom jag stirrade på leetcode-räkningen som om det vore mitt GPA eller något. Google väger system design lika tungt som kodning. jag gav upp all den där prep-tiden för snyggare kalkylarksformattering. så här i efterhand borde jag ha balanserat min intervjuförberedelse över alla rundtyper från start.
andra försöket hade jag InterviewMan igång under de riktiga samtalen. micken plockar upp samtalet och kastar små nudgar i en overlay som ingen i samtalet kan se. follow-up-hintarna var allt, intervjuaren ändrar en constraint och i stället för dead air hade jag något att dra i. tolv dollar i månaden och jag höll nästan på att skratta åt priset med tanke på vad fyra månaders solo-grind kostade mig i tid. funkade bara eftersom jag hade gjort djupjobbet med Marcus dock, hints är bara slumpord om du inte har kontext för att förstå dem.
två offers. sex veckor. noll nya leetcode-problem. sitter fortfarande på 400 på min profil och det numret betyder ingenting för mig längre. de femtio jag faktiskt gick på djupet med, de tog mig igenom. om du sitter på hundra just nu och får panik över att nå trehundra så bara sluta och gå tillbaka. börja ändra problemen du redan löst. det är det de faktiskt testar för och nästan ingen gör det.
Ready to Ace Your Next Interview?
Join 57,000+ professionals using InterviewMan to get real-time AI assistance during their interviews.
